Känslor

Känslornas betydelse

Känslor fungerar som ett fönster till människans behov, eftersom de visar hur saker och ting utvecklas i förhållande till den egna viljan. Alla har ett behov av att bli sedda, förstådda och uppskattade. Det är också viktigt att känna att man blir rättvist behandlad och att man har en känsla av kontroll över sitt eget liv. Upplevelsen av att göra framsteg och känna mening är också centrala behov som påverkar välbefinnande och motivation.

Svårigheter med känsloreglering kan visa sig på många sätt – till exempel som svårigheter att identifiera känslor, utmaningar med för stark eller svag känslouttryck, eller svårigheter att hantera känslor. Det kan också yttra sig i att man fastnar i känslor eller lider av alexitymi – en oförmåga att förstå och uttrycka känslor. Dessutom spelar samspelet med andra en avgörande roll: det kan antingen underlätta eller försvåra känsloregleringen beroende på dess kvalitet. Att förstå och hantera dessa svårigheter kan förbättra både välbefinnande och relationer.

Hjälp att identifiera och sätta ord på känslor

Isberg av känslor (pdf)

Frågebatteri för låsta situationer (pdf)

Empati i mötet

Empati i mötet med klienten innebär förmågan att bemöta personen med förståelse och respekt, med hänsyn till dennes känslor, behov och perspektiv. Ett empatiskt bemötande innefattar aktivt lyssnande, där klienten känner sig hörd och förstådd.

En viktig del av empati är den kognitiva förmågan att sätta sig in i klientens situation samt den emotionella förmågan att visa medkänsla. Detta skapar förtroende och underlättar att hitta lösningar som utgår från klientens behov. Empati förbättrar även kommunikationen och främjar ömsesidig tillfredsställelse i klientrelationen. Det är särskilt betydelsefullt i situationer där klienten kan ha svåra erfarenheter eller särskilda förväntningar.

Ett empatiskt bemötande innefattar aktivt lyssnande.

10-regeln

10-regeln handlar om ett effektivt sätt att inleda lugnande bemötande, där betoningen ligger på närvaro och att inte ha bråttom. Här är regelns huvudprinciper:

De första 10 sekunderna: Början av en lugnande situation är avgörande. Använd de första sekunderna till att visa lugn och att du lyssnar – det hjälper till att skapa en känsla av trygghet.
10 ord: Välj dina ord med omsorg. Ett kort och tydligt budskap som: ”Jag är här, allt kommer att ordna sig” kan vara mycket lugnande och förmedla stöd.
10 gester: Använd kroppsspråk som signalerar värme och förståelse. Till exempel öppna händer, en nickning och en avslappnad hållning kan bidra till att lugna situationen.
10 ansiktsuttryck: Ansiktsuttryck är lika viktiga som ord. Ett lugnt och empatiskt uttryck, som ett litet leende eller en bekräftande blick, hjälper till att förmedla medkänsla och ro.

Använd de första sekunderna till att visa lugn och att du lyssnar.

Stöd för positivt beteende

Att stödja positivt beteende är en metod som fokuserar på förebyggande åtgärder och att belöna önskat beteende. Målet är att skapa en miljö där varje individ känner sig trygg, uppskattad och stöttad.

Metoden innefattar att tydligt definiera och undervisa i förväntningar på beteende, så att reglerna blir begripliga och lätta att följa för alla. Positiv förstärkning används kontinuerligt genom uppmuntrande återkoppling och erkännande för gott beteende. På så sätt skapas en miljö som främjar positiva handlingar och stärker hela gemenskapens välbefinnande.

Utmanande beteende uppstår ofta i situationer där individen reagerar på kaos eller press till följd av överbelastning. Det kan leda till inkonsekventa och impulsiva handlingar och ibland innebära faktisk fara eller hot, både för individen själv och för omgivningen. Det kan uttryckas som skadliga handlingar riktade mot sig själv eller andra, eller som beteende som inte passar sammanhanget eller situationen.

Ingen beter sig illa utan orsak. Ofta handlar det om en överlevnadsstrategi som speglar individens upplevda stress eller svårigheter. I situationer där en person känner sig otrygg eller överväldigad kan hen till exempel börja låta högt, dra sig undan eller dölja sig med en huva som ett sätt att skydda sig.

Tillbakadragande och frånvaro kan också vara tecken på att situationen är emotionellt eller socialt utmanande för individen. Sådana situationer kan försvåra inlärning, gruppdeltagande och relationer. Genom att förstå och stödja dessa beteendemönster kan vi hjälpa individen att bättre hantera sin vardag och minska stress.

Ingen beter sig illa utan orsak.

Tillbaka till start